Sammanbrott och tävlan!

Jag är verkligen nära ett sammanbrott nu... Jag tror att jag upplevde min första panik ångest attack igår. Jag mådde illa, hade ont i bröstet och fick svårt att andas..
Så hade jag mest hela dagen.
Jag orkar bara inte med allt just nu. Speciellt som det är jag som måste fixa allt... stressar hit än dit och ringer och donar med allt som har med separationen att göra...
Jag vill bara lägga mig ner och försvinna och inte komma fram förrän allt är klart.
Men när man har barn gör man bara inte sådant. Man biter ihop och kämpar än hårdare.
Det kommer helt klart vara dags för en kurator eller psykolog när allt har ordnat sig.
Ja det är inte bara separationen det handlar om det är ju så klart min egen självbild också och hur jag blir behandlad på kursen/jobbet. Förmodligen så förstorar jag allt men jag känner mig som en livegen som bara skall lyda/göra som jag blir sagd att göra för annars får jag inte det som jag blivit lovad... Gillar INTE den känslan kan jag säga.

Ja för att muntra upp mig själv går jag in och läser andras bloggar och jag blev mycket gladare när jag läste en viktopskollegas blogg att chansen finns att vinna en digitalkamera. Jag som inte kommer att ha en att ta scrappingbilder med efter separationen. En chans är alltid en chans även om den är liten :o) Här är hennes blogg, www.jonsy.se gå gärna in och läs om hennes liv och se hennes bilder på hennes viktnedgång, där ligger jag i lä skall ni veta.

Nu är det dags att ta tag i livet igen. Idag är det dags för 4 års kontroll på BVC för min lilla buse som fyllde 4 år i Söndags!

8 Månader efter min op!

Idag har det varit ännu en milstolpe. Jag har varit opad i 8 månader och det har faktiskt hänt en hel del ser jag på bilderna.

Nu är det 27 kilo och totalt är det 184 cm som försvunnit på kroppen från halsen och nedåt.

Jag är ganska nöjd men det måste minska på magen mer. Den är fortfarande för stor och rund. Men det kommer ju en buksträckningsop förmodligen senare och då kommer det väl att se bättre ut. Nu har allt förflyttat sig söderut!!!

Annars går allt bra, vi har haft mäklaren på besök som värderatt vårat hus och förhoppningsvis kommer vi att gå +- 0 på affären.
Jag längtar tills den dagen då någon fallit för vår fina hus och köpt det så man kan fixa en lägenhet och börja göra i ordning för det nya livet. Idag fick jag kommentaren att jag strålar, att jag ser lycklig ut igen. Och ja det är jag.. :)

Ännu en vecka!

Så har ännu en vecka passerat förbi, nu på måndag är det dags för att ta kontakt med mäklaren för han hade semester när exet ringde.
Här hemma börjar det bli lite irriterat nu, vi är fortfarande vänner och det kommer vi förbli om jag får som jag vill. Men det är så mycket som skall göras.
Jag måste även prata med banken till veckan och beställa en tid till kolla upp min ekonomi osv. Att vi kommer sälja huset å så.
Jag måste fixa blanketter så jag kan lämna in en förflyttning på Alexander och dagis.
Sen måste man ha koll på kostnaderna för flyttnings avgifterna så man kan ha de pengarna när det är dags. Säga upp vatten, avlopp och sophämtning. Mycket att tänka på där.
Sen hitta en passande billig lägenhet till mig och Alexander.

Annars har jag haft det jätteroligt på danska kursen. Vi var till jobbet igår och höll till där hela dagen, vi kollade in lite nr som de andra skall kunna ha koll på, produkt nr, serie nr, osv.osv.
Men det innebar att jag kunde prata med mina kollegor som jag gillar mer och mer.
Tänk va skoj det kommer att vara när alla spärrar släppt och jag kan tala fritt utan att staka mig och undra om jag säger rätt!. Jag tror att en av de spärrarna släppte lite denna gången. Jag känner att det går lättare men jag behöver mer ordförråd.

En sak som bekymrar mig lite bara. Tror jag hamnade i onåd lite med min danska lärare/chef?? Han sade en sak till oss som jag talade om för mina kollegor, och det fick jag tydligen inte men då tyckte jag att han antingen inte skulle talat om det för oss eller så sagt att det var lite hemligt! Men gjort är gjort och jag gillar inte att bli behandlad annorlunda.
Men det blev lite iskallt så att säga. Det går väl över och han gör inte det misstaget igen.
Och nu blev jag tydligen inte heller en medlem i gruppen heller för det var tänkt så att vi skulle ha träffar i början när vi jobbar sen för att kolla av hur det går å så. För att få lite stöd och feedback. Men nu så sa han att det fick inte jag gå på??
Förmodligen så tycker han att jag klarar mig så bra redan nu och inte vill plocka ur mig ur supporten men tror han inte att jag oxå vill ha lite stöd och feedback... jag är fortfarande svensk även om jag sitter på den tekniska delen. Jag behöver ju ha mer hjälp än de andra då jag måste lära mig tekniska termer på danska också.
Jaja jag har en kollega som ville fråga vad det handlar om. Om inte jag behöver lika mycket stöd som de andra. Kanske är det för att jag redan är anställd och det är nu efter tre månader de behöver börja tjäna pengar på mig.

Idag skall vi åka till mormor en sväng för exet skall på bandy. Mommo har varit lite krasslig men nu verkar hon orka med lite besök av sitt busiga lilla barnbarn.
Jag tycker det är mysigt att åka på lite besök jag med.
Jag önskar att tiden kunde gå fortare så huset blir sålt och att man kan finna sig en lägenhet och börja sitt nya liv. Jag vet att jag inte dör av att vara här i några månader till men jag vill bort bort och ha lite eget liv med.